Min förändring 

Min största förändring under de senaste åren har varit mitt mående.

 

Tidigare: Jag befann mig i en mycket svår situation, präglad av PTSD och trauma och upplevde en form av trauma-bonding, såkallat Stockholms syndrom, gentemot mitt ex, som utsatte mig för framförallt psykiskt men även till viss del fysiskt våld. Jag tog hand om hemmet och mina barn som vanligt, men var ofta frånvarande och kände mig nedstämd och orkeslös. Jag hamnade i självmordstankar och började gå ut ofta på krogen. Vilket gjorde att jag hamnade i samhällets syn på det ett opassande och negativt sällskap. Det dessa personer sas görs, var inget som jag var delaktig i. Det var oavsett fel och något jag ångrar djupt. Men denna period blev ändå en viktig del av min livsprocess, eftersom jag behövde genomgå dessa svårigheter för att kunna bygga ett "nytt jag" och utvecklas till den person jag är idag. Dessutom "räddade" dom mig kan man säga, dom brydde sig, vi pratade, umgicks och det gjorde att jag tänkte på annat

 Då ↑ är inte relevant idag!

 

Nu: Jag har genomgått betydande förändringar i mitt liv.

Jag mår bra nu och upplever en ökad energinivå, glädje och en fullständig närvaro i mitt liv. Även om jag fortfarande har kvar min PTSD (som oftast blir permanent) är den under kontroll och mina känslor av ångest har minskat avsevärt.

 

Jag befinner mig också i slutskedet av min ADHD-utredning, vilket har gett mig värdefulla insikter och strategier för att bla hantera min impulsivitet och tidsoptimism. Jag har även lärt mig effektiva metoder för att komma ihåg viktiga saker.

 

Den positiva förändringen i mitt mående är verkligen anmärkningsvärd.

 

Jag har även studerat och blivit klar med utbildningen. Så är nu certifierad socialpedagog, vilket har möjliggjort för mig att få en anställning. Den utbildningen har också fått mig själv att reflektera och hantera olika livssituationer på ett helt annat sätt än tidigare. Utöver detta har jag startat eget företag och börjat studera igen, nu till undersköterska.

 

Min fritid lägger jag främst på att ta hand om mina barn (då dom bodde hemma). Nu umgås jag bara med min sambo. Vi hittar på saker tillsammans och njuter av livet. Vi tränar och går på promenader, vilket har blivit en viktig del av vår gemensamma livsstil. Jag deltar inte längre på fester eller krogbesök. Jag konsumerar knappt alkohol, oftast endast ett glas vin till maten vid särskilda tillfällen.

 

Sammanfattningsvis har min livsstil förändrats avsevärt sedan dåtid, och jag ser fram emot att fortsätta den positiva utvecklingen. Väldigt gärna ihop med mina barn som alltid. Det var dom som fick mig att kämpa och komma vidare i livet. Utan mina barn, hade inte jag funnits. Mina barn är mitt allt!

 

Det jag gick igenom kan hända precis vem som helst. Man väljer inte att bli utsatt men man har ett val att komma tillbaka.

 

Citat:

Livet är inte perfekt i en rak linje. Livet är en bergochdalbana och en del svängar är för snäva för att orka hålla sig fast. Alla människor kan ställas inför olika utmaningar i livet och uppleva svårigheter som påverkar deras välmående och omdöme. Dessa situationer kan leda till misstag och känslor av nedstämdhet. Samtidigt kan samma människor vända detta och välja att återhämta sig och transformera det negativa till något positivt. Genom att lära sig av sina erfarenheter och misstag kan de påbörja en ny resa och utvecklas starkare och mer resilient än tidigare. De når korgen till bergochdalbanan igen, håller sig fast hårdare än innan och följer med….

 

Att man tappade taget är inget man ska straffas för när man återigen är på banan igen.

                                

Jag som mamma

Jag har 12 barn, 8 flickor och 4 pojkar som jag älskar över allt annat och 7 barnbarn. Jag blev mamma första gången 1993,18 år gammal. 

 

Jag är en omtänksam och kärleksfull mamma som alltid strävar efter att ge mina barn det bästa möjliga. Jag lyssnar på deras behov och är alltid där för att stötta dem, oavsett vad det handlar om, deras skola, vänskapsrelationer, kärleksrelationer, mående, problem, bra/dåliga saker eller personlig utveckling. Dom kan prata med mig om ALLT. Jag gillar att skapa en trygg och varm hemmiljö där de känner sig älskade och sedda. Jag uppmuntrar deras intressen, varje barn har sina egna aktivitet som bl.a. ridning, fotboll, dans, musik. Jag är hjälpsam med läxor i den mån jag kan (ej matematik). Jag tar mig tid att göra roliga saker tillsammans med mina barn genom lek, besök på lekplatser, promenader samt utflykter till Stellas Lekland och Daftöland. Jag är också ärlig och försöker lära dem värderingar som respekt, empati och ansvar. Samtidigt som jag alltid finns där uppmuntrar jag till eget ansvar som att tex komma ihåg viktiga saker själva men påminner om dom glömmer. Mitt mål är att vara en förebild för dem, samtidigt som jag ger dem friheten att utforska och växa som individer. Vi äter frukost, middag och kvällsmat tillsammans som familj, och pratar om hur dagen har varit.

 

Alla mina barn har alltid haft sysslor hemma. såsom att städa sina rum, bädda sängarna och ta bort det dom tar fram. Tillsammans hjälper vi varandra med uppgifter som att tömma och fylla diskmaskinen samt att ta ut soporna. Hjälper till med matlagning om dom vill eller får testa att laga mat själva med översikt. Detta är en del av vårt gemensamma familjeliv och ligger i linje med vad som förväntas av barn i samma ålder. Sedan självklart kanske inte barn gillar sysslor alla gånger och uttrycker sitt missnöje, själva tycker att dom ”gör allt” och vill hellre göra något som är roligare men dom kommer att uppskatta det senare i livet och får en bättre verklighetsuppfattning från start. 

 

Det är inte fel med eget ansvar och hjälpa till hemma, snarare tvärtom, det är bra. Alla som jobbar med och för barn samt barnläkare och psykologer förespråkar att barn ska hjälpa till. Hänvisar till forskning👇🏼

 

Studier visar att barn som måste hjälpa till hemma blir mer framgångsrika som vuxna och att sysslorna bidrar till att dom blir gladare och känner sig meningsfullare. 

 

Eget ansvar och sysslor för barn bygger självförtroende, självständighet och livskunskaper genom att de lär sig att bidra till familjen, utvecklar disciplin och målmedvetenhet, och förstår konsekvenser, vilket leder till bättre skolresultat och framgångsrika vuxna som kan hantera motgångar och samarbeta med andra. Det stärker familjebanden och ger barnen en känsla av mening och tillhörighet i hemmet. 

Fördelar för barnets utveckling: 

Självkänsla & Självförtroende: Att lyckas med en uppgift, oavsett hur liten, ökar barnets tro på sig själv. 

Ansvar & Disciplin: De lär sig att slutföra uppgifter och se sambandet mellan handling och resultat. 

Livskunskaper: De får praktiska färdigheter som matlagning, städning och tvätt, vilket förbereder dem för vuxenlivet. 

Empati & Samarbete: Att hjälpa andra i familjen skapar förståelse för att göra saker för andras skull. 

Målmedvetenhet: De blir bättre på att hantera motgångar och utöva fördröjd tillfredsställelse. 

Fördelar för familjen: 

Starkare band: Barnet känner sig som en viktig del av gemenskapen. 

Positiv atmosfär: Att bidra skapar en känsla av delaktighet och omtanke. 

Nycklar för att lyckas: 

Åldersanpassat: Ge uppgifter som passar barnets mognad. 

Börja tidigt: Även små barn kan hjälpa till, exempelvis med att duka eller plocka undan leksaker. 

Fokusera på syftet: Betona värdet i att bidra, inte bara det perfekta resultatet. 

Uppmuntra: Beröm och uppskattning är viktigare än bara pengar som belöning, även om det också kan fungera som motivation. 

Jag är inte perfekt, utan mänsklig, jag har gjort fel och kommer säkert göra fler fel men JAG ÄR EN BRA MAMMA! Gör alltid mitt bästa och mina barn kommer alltid först!

Vårat hem

Dom säger att mitt hem är stökigt, nästintill misär samt att jag inte har en dammsugare och saknar handtag på dörrar...

samt att jag bor i en liten 2a. 
Jag bodde i en normalstor 3a, bevis är kontrakt. Jag valde dock att sova i vardagsrummet och delade av. För att barnen skulle få båda sovrummen och bo två och två. Nu har jag flyttat till en stor 4a på 117 kvm. 
vårat hem är inte "flådigt" men absolut helt 100% beboligt.

Ingen myndighet har varit hemma hos mig eller kollat upp anklagelserna 

Mat

Dom säger att jag inte lagar mat och det inte finns mat hemma.

Vi har alltid mat hemma och jag lagar mat, ibland hjälper barnen till eller lagar själva. För att dom vill!